> Jag blev tvungen att omplacera katterna jag haft många år. Jag fick finna mig i att läget inte passar mig särdeles bra. Att det är för litet. Allt är ju inte sämst så varför ska jag klaga, jag har ju en fast bostad? Jag vill härifrån. Jag vet inte hur det någonsin ska vara möjligt. Jag betvivlar>
> att det egentligen är rimligt att söka servicebostad inom LSS. Det har kommit på tal men jag vet verkligen inte om det är kompatibelt med mitt liv. Jag blir rädd vid tanken att köpa bostad med någon, för om jag anses vara sambo och inte bara ha inneboende-relation så kan jag (om/när jag väl har >>
> fått sjukersättning beviljat) få sänkt ersättning från FK. Är inte det kul? Att funktionsnedsatta ska behöva tänka på ifall de verkligen ska eskalera sina partnerrelationer eftersom deras bidrag sänks då? Även om man är partner med en som också lever på bidrag? Det är så jävla sjukt. >>
> Till exempel: "Det högsta bostadstillägget som går att få är - 6 550 kronor i månaden om du är ensamstående - 3 275 kronor i månaden om du är gift eller sambo." Kul va!? Bränn allt. Jag vill inte vara här. Jag vill inte. Jag hatar hur livet blev. Jag önskar att så mycket vore annorlunda.